Varför du drömmer om att den döde inte vet att hen är död
Ni pratar, ni gör något vardagligt, och ingenstans i drömmen finns medvetenheten om att personen faktiskt är avliden. Ibland vet du det själv men väljer att inte säga det. Ibland glömmer du det helt, precis som personen tycks ha gjort, och minns det först vid uppvaknandet.
Det här draget är ett av de vanligaste i besöksdrömmar, och det finns gamla iakttagelser om det. Redan Freud (1900) noterade att döda i drömmar ofta uppträder som om de levde, utan vetskap om sin egen död, och kopplade det till sörjarens delade känslor: en del vill ha personen kvar, en annan del vet att hen är borta. Drömmen låter båda delarna existera samtidigt utan att välja.
Det är sällan drömmen försöker dölja något eller lura dig. Hjärnan återskapar personen utifrån hur hen fanns i ditt liv, inte utifrån slutet, och i det minnet var hen aldrig död. Det är därför logiken saknas helt naturligt, ingen i drömmen ifrågasätter det, inte ens du.
Om drömmen väckte en känsla av att behöva skydda personen från nyheten, eller en sorg över att behöva påminna hen, säger det ofta mer om din egen process än om något olöst mellan er. Det kan vara ett tecken på att en del av dig fortfarande vänjer sig vid förlusten, vilket är helt normalt lång tid efteråt.
