Vad en dagdröm är
En dagdröm är inte en dröm i sömnens mening. Ordet dröm är i båda fallen rimligt, eftersom innehållet är inre bilder och scener, men tillståndet är ett annat: du är vaken, du kan avbryta när du vill och du vet var du är. I forskningen går fenomenet oftast under namnet tankevandring, och det beskriver bättre vad som faktiskt händer.
Jerome Singers arbete från 1960-talet gjorde dagdrömmen till ett forskningsämne i stället för en karaktärsbrist. Bilden som framträtt sedan dess är att vaket tänkande hela tiden pendlar mellan att vara riktat mot omvärlden och att vara riktat inåt, och att det inre läget inte är ett undantag utan en av två normala lägen.
Innehållet är i regel ganska vardagligt. Samtal du förbereder, repliker du borde ha sagt, planer, rutter, köp, konflikter, framtidsscener. Dagdrömmar är sällan lika osannolika som nattens drömmar, eftersom du själv styr dem och eftersom verkligheten finns kvar runt dig som referens.
Dagdröm och nattens drömmar
Det finns en släktskap och en tydlig skillnad. Släktskapen sitter i att både dagdröm och drömsömn hänger ihop med hjärnans aktivitet när den inte har en yttre uppgift att lösa, det som Raichle beskrivit som vilonätverket. Skillnaden sitter i kontrollen och i insikten: i en dagdröm vet du att du dagdrömmer, och du kan styra och avbryta.
Nattens drömmar uppstår framför allt i drömsömnen och följer sina egna regler, med omöjliga övergångar och utan att du ifrågasätter dem. Hur det hänger ihop står på sidan om REM-sömn. Vill du i stället läsa om drömmar där du vet att du drömmer och ändå sover finns klardrömmar, som är det närmaste en dagdröm man kommer på natten.
Gränsen är inte knivskarp i båda riktningarna. När du håller på att somna uppstår korta bildfragment som varken är dagdröm eller dröm, och många dagdrömmar i en fåtölj på eftermiddagen slutar i en tupplur. Men mitt i dagen, med öppna ögon, är skillnaden ändå lätt att avgöra.
Vad dagdrömmen gör för dig
Tankevandringen har inte en uppgift, men den används till flera saker, och det är värt att veta innan man försöker bli av med den.
- Planering. En stor del av vad folk dagdrömmer om handlar om framtiden: hur ett samtal ska gå, vad som ska göras i vilken ordning, hur man ska lösa något. Det är i praktiken en genomgång innan den skarpa körningen.
- Bearbetning. Sådant som hänt återvänder i dagdrömmar, ofta i varianter: samma samtal med andra repliker, samma situation med ett annat slut. Det liknar vad drömmen gör på natten, med skillnaden att du är med och styr.
- Idéer och lösningar. Att en lösning dyker upp i duschen är ingen slump: uppgiften är släppt, uppmärksamheten är ledig och kopplingar som inte höll ihop får ligga nära varandra. Det är det vanligaste argumentet för att låta tankarna vandra med flit.
- Vila. En stund utan att prestera något är ingen förlust. Att göra ingenting utan telefon i handen är dessutom den situation där de längsta dagdrömmarna uppstår.
Baksidan är lika välbeskriven. Smallwood och Schooler sammanfattar att tankevandring försämrar hur väl du tar in det du läser och hur väl du följer det som sägs, utan att du själv märker tappet. Killingsworth och Gilberts mätningar i vardagen pekar också på att tankarna som vandrar ofta hör ihop med att man mår sämre i stunden, inte bättre.
Varför tankarna vandrar mest när det är lugnt
Dagdrömmar kommer tätast vid sysslor som inte behöver dig: pendling, disk, promenad, dusch, enkel administration. Uppgiften går på rutin och lämnar uppmärksamhet över. Vid krävande arbete krymper utrymmet, och de dagdrömmar som ändå kommer märks tydligare, eftersom du faktiskt tappar något.
Trötthet och sömnbrist ökar också glidningen. Är du inte utsövd blir uppmärksamheten ojämn och tappen fler, och ett tydligt tecken är att du läser en sida utan att något fastnar. Det är ingen fråga om viljestyrka utan om förutsättningar, och det hänger ihop med nattens sömn snarare än med dagens disciplin.
När dagdrömmandet blir ett hinder
För de flesta är dagdrömmen harmlös. Den kan däremot ta så stor plats att den blir ett problem i sig, något Eli Somer beskrev under namnet maladaptivt dagdrömmande. Det som skiljer är inte innehållet utan omfattningen: timmar varje dag, inre världar som byggs ut över år, svårt att avbryta, och en dragning tillbaka till dagdrömmen som går före umgänge, arbete eller studier.
Är det så det ser ut hos dig är det värt att ta upp med vårdcentralen, elevhälsan eller företagshälsovården, särskilt om det hänger ihop med nedstämdhet, oro eller att du drar dig undan. Det gäller också om dagdrömmandet kommer i stället för sömn, eller om du somnar oavsiktligt på dagen, vilket är en sömnfråga och inte en dagdrömsfråga. Ring 1177 om du är osäker på vart du ska vända dig.
Drömmar om det här är vanliga och sällan farliga. Återkommer de flera nätter i veckan under en längre tid, eller hänger de ihop med något du bär på i vaket liv, är det en fråga för vården. Ring 1177 för rådgivning, eller 112 om det är akut.
Vanliga frågor
Nej. En dagdröm sker i vaket tillstånd och du vet hela tiden att du är vaken, även om du tappar rummet en stund. Nattens drömmar uppstår i sömnen, framför allt i drömsömnen, och där saknas den insikten nästan alltid. Innehållet kan likna varandra, men tillståndet är ett annat.
Inte i sig. Tankevandring hör till normalt vaket tänkande och används bland annat för att planera, repetera samtal i förväg och bearbeta sådant som hänt. Det som kostar är när den tar över en uppgift som kräver uppmärksamhet: läsning där inget fastnar, körning, ett möte du behövde följa.
Därför att uppgiften inte behöver dig. Tankevandring ökar i regel vid rutinartade sysslor med låg belastning: dusch, disk, promenad, pendling. Hjärnans vilonätverk tar över när ingenting akut kräver uppmärksamhet, och det är därför dina mest utsvävande dagdrömmar sällan kommer mitt i något krävande.
Gör uppgiften svårare att glida ur: dela upp den i korta avsnitt, skriv för hand, läs med penna, sätt en tid i stället för ett mål. Att ge dagdrömmen en egen plats fungerar också, alltså en kvart då du inte gör något annat. Det är lättare att hålla uppmärksamheten på en uppgift när tankarna fått vandra tidigare samma dag.
När det tar tid och plats från det du faktiskt vill göra. Tecknen handlar om omfattning snarare än innehåll: timmar om dagen, svårt att avbryta, att du hellre vill tillbaka till dagdrömmen än att vara med andra, och att arbete, studier eller relationer påverkas. Känner du igen det är det värt att ta upp med vårdcentralen, elevhälsan eller företagshälsovården.
Källor till tolkningen
Singer, J. L. (1966). Daydreaming: An Introduction to the Experimental Study of Inner Experience. Random House.Smallwood, J. & Schooler, J. W. (2006). The restless mind. Psychological Bulletin, 132(6), 946-958.Killingsworth, M. A. & Gilbert, D. T. (2010). A wandering mind is an unhappy mind. Science, 330(6006), 932.Raichle, M. E. (2015). The brain's default mode network. Annual Review of Neuroscience, 38, 433-447.Somer, E. (2002). Maladaptive daydreaming: A qualitative inquiry. Journal of Contemporary Psychotherapy, 32(2-3), 197-212.
Att tyda drömmar är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.