Du drömmer inte mer, du minns mer
Sedan Aserinsky och Kleitman beskrev drömsömnen har det varit klart att den återkommer regelbundet varje natt, hos i princip alla. Den som säger att den aldrig drömmer har alltså haft drömsömn också, men inget kvar av den på morgonen. Den som drömmer mycket har inte fått extra drömsömn, utan har fått med sig mer av den.
Koulack och Goodenough förklarade varför med en enkel modell: en dröm måste hämtas under ett uppvaknande för att kunna minnas. Sover du rakt igenom en drömperiod och vidare in i nästa sömnstadium försvinner den utan spår. Vaknar du däremot till mitt i eller strax efter en dröm finns det en stund där den kan skrivas in. Drömminnet mäter alltså uppvaknanden, inte drömmande.
Det förklarar varför samma person kan ha veckor utan en enda ihågkommen dröm och sedan en vecka där varje natt känns full av dem. Nielsens genomgång visar dessutom att det förekommer upplevelser också utanför drömsömnen, bara tunnare och mer svårfångade, så det finns mer att hämta än de tydliga berättelserna. Var på natten drömmarna ligger står på sidan om när man drömmer, och frågan om varför vi drömmer alls hör till översikten över drömmar.
Vad drömminnet brukar hänga ihop med
Perioder med mycket drömmande kommer sällan ur ingenting. Det här är de faktorer som återkommer, och de flesta av dem handlar om sömnens form snarare än om dess längd.
- Lätt och uppdelad sömn. Många korta uppvaknanden ger många tillfällen att fånga en dröm på väg ut.
- Stress och press. En period med mycket i huvudet gör sömnen grundare, och grundare sömn ger fler uppvaknanden.
- Väckarklockan. Drömsömnen är tätast mot morgonen, så en klocka som ringer mitt i en dröm är ett av de effektivaste sätten att minnas den.
- Sovmorgnar och lov. Ligger du kvar längre hamnar mer av sömnen i de timmar där drömsömnen dominerar.
- Alkohol, och att sluta med den. Ebrahim och kollegor beskriver hur alkohol trycker undan drömsömn tidigt på natten och splittrar andra halvan. De första nätterna utan ger ofta tätare och tydligare drömmar.
- Sömnbrist som tas igen. Efter korta nätter tenderar kroppen att prioritera upp det som missats, och återhämtningsnätter kan bli drömtäta.
- Feber och sjukdom. Sömnen blir ytligare och uppvaknandena fler, ofta med ovanligt livliga drömmar.
- Graviditet och andra kroppsliga omställningar. Fler nattliga uppvaknanden av rent praktiska skäl, och därmed fler ihågkomna drömmar.
- Nya läkemedel. Flera sorters läkemedel påverkar sömnstadierna. Började det i samband med ett nytt preparat är det en fråga för den som skrivit ut det.
- Intresset självt. Schredl och Reinhards genomgång pekar på att skillnaderna mellan människor i hög grad ligger i minnet och uppmärksamheten. Den som börjat bry sig om sina drömmar minns genast fler, utan att något i sömnen ändrats.
Drömmer mycket och sover dåligt
Det här är den vanligaste kombinationen, och den är lättare att förstå baklänges. Drömmarna gör inte natten dålig. Den dåliga natten gör drömmarna synliga.
En sömn som bryts om och om igen lämnar en rad små fönster där det senaste du var med om kan hämtas hem. På morgonen har du då en hög med drömfragment och ett intryck av att ha varit i gång hela natten. Hade samma natt varit obruten hade samma drömmar funnits där, men inte minnet av dem.
Det betyder att drömminnet går att läsa som en vink om sömnens form. Många drömmar plus en natt som känns tung pekar mot uppvaknanden, och uppvaknanden har ofta vardagliga orsaker: ett varmt rum, ljud, en telefon, alkohol, sena måltider, oregelbundna tider eller en orolig period. Det är de sakerna som är värda att titta på, inte drömmarna.
Drömmer mycket och är trött
Drömmande kostar inte vila. Du vaknar inte mindre utsövd av att ha drömt mer, och drömsömnen är en del av en normal natt och inte ett avbrott i den. Känslan av att vara trött efter en drömtät natt kommer från de uppvaknanden som gjorde drömmarna synliga, inte från drömmarna.
Det finns också ett innehållsspår. Drömmar med starkt obehag i sig kan göra att man vaknar mer uppvarvad än utsövd, och de hör till ett eget område. Återkommer sådana nätter finns sidan om mardrömmar.
Om du vill minnas mindre
Det finns ingen metod för att drömma mindre, eftersom drömsömnen kommer vare sig du vill eller inte. Det som går att påverka är hur mycket du hämtar hem, och det följer sömnens stabilitet.
- Samma tider varje dag. Också på helgen. En stabil rytm ger färre uppvaknanden att hämta drömmar i.
- Svalt, tyst och mörkt rum. Det mesta som väcker dig på natten kommer utifrån.
- Ingen alkohol som insomningshjälp. Den gör första halvan tyngre och andra halvan splittrad.
- Res dig upp direkt. Drömmen bleknar i de första minuterna. Ligger du kvar och går igenom den skriver du in den i stället.
- Sluta anteckna. Den som fört drömdagbok har tränat upp sitt drömminne. Det går lika bra att träna ner.
Vill du tvärtom minnas mer fungerar samma lista baklänges, och den som vill lära sig styra sina drömmar hittar metoderna under klardrömmar.
När du bör söka råd
Att minnas många drömmar är i sig ingen anledning att kontakta vården. Ta ändå upp sömnen med vårdcentralen om du är påtagligt trött på dagarna trots att du ligger tillräckligt länge, om du vaknar många gånger varje natt under en längre tid, om du snarkar tungt eller har andningsuppehåll i sömnen, eller om du rör dig kraftigt i sömnen.
Sök också råd om det ändrades i samband med ett nytt läkemedel, och om drömmarna är obehagliga natt efter natt under lång tid. Ring 1177 för rådgivning om du är osäker på vart du ska vända dig.
Drömmar om det här är vanliga och sällan farliga. Återkommer de flera nätter i veckan under en längre tid, eller hänger de ihop med något du bär på i vaket liv, är det en fråga för vården. Ring 1177 för rådgivning, eller 112 om det är akut.
Vanliga frågor
Själva drömmandet är ingenting att vara orolig över, det hör till varje natt. Det som ibland är värt att titta på är varför du minns så mycket, eftersom ett stort drömminne ofta betyder många uppvaknanden. Är sömnen i övrigt bra och dagarna fungerar finns det inget problem att lösa.
De två hänger ihop, men inte som orsak och verkan. En splittrad natt med många korta uppvaknanden ger fler tillfällen att fånga en dröm på väg ut ur sömnen. Du drömmer alltså inte mer, du hämtar hem fler drömmar, och samma splittring är det som gör att natten känns dålig.
Inte av drömmarna i sig. Känslan av att ha arbetat hela natten kommer snarare från att sömnen var uppdelad i bitar. Om du är påtagligt trött på dagarna trots att du ligger tillräckligt länge är det sömnens kvalitet som är frågan, inte drömmandets mängd.
Perioder med stort drömminne följer nästan alltid något som ändrats: en stressig tid, en förändrad sovrytm, en ny väckarklocka, en period utan alkohol, en graviditet, feber eller ett nytt läkemedel. Det går oftast tillbaka när det som ändrades lagt sig.
Att drömmandet har med minne och känslor att göra är en rimlig och väl spridd tanke, men antalet drömmar du minns säger ingenting om hur mycket arbete som gjorts. Måttet mäter ditt minne, inte din natt.
Källor till tolkningen
Aserinsky, E. & Kleitman, N. (1953). Regularly occurring periods of eye motility, and concomitant phenomena, during sleep. Science, 118(3062), 273-274.Koulack, D. & Goodenough, D. R. (1976). Dream recall and dream recall failure: An arousal-retrieval model. Psychological Bulletin, 83(5), 975-984.Nielsen, T. A. (2000). A review of mentation in REM and NREM sleep. Behavioral and Brain Sciences, 23(6), 851-866.Schredl, M. & Reinhard, I. (2008). Gender differences in dream recall: a meta-analysis. Journal of Sleep Research, 17(2), 125-131.Ebrahim, I. O., Shapiro, C. M., Williams, A. J. & Fenwick, P. B. (2013). Alcohol and sleep I: effects on normal sleep. Alcoholism: Clinical and Experimental Research, 37(4), 539-549.
Att tyda drömmar är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.