Hoppa till innehållet

Drömmar

Sanndröm

En sanndröm är i vanligt språkbruk en dröm som verkar ha slagit in, och ordet varseldröm används om en dröm som uppfattas som en förvarning. Ingen av dem är en term inom sömnforskningen, och det finns inget vetenskapligt stöd för att drömmar ger information om framtiden. Att upplevelsen känns övertygande har däremot goda förklaringar: vi drömmer om det vi redan är upptagna av, och vi minns de drömmar som stämde långt bättre än de som inte gjorde det.

Vad folk menar med sanndröm

Ordet sanndröm används när en dröm i efterhand visar sig stämma med något som hände. Någon drömmer att en anhörig blir sjuk och får beskedet veckan därpå, någon drömmer om en olycka på en viss väg och läser om en olycka där. Ordet varseldröm ligger nära och används oftast när drömmen uppfattas som en förvarning, särskilt om något allvarligt.

Det är viktigt att se vad orden faktiskt beskriver. De beskriver inte en sorts dröm med egna kännetecken som går att känna igen medan den pågår. De beskriver en tolkning som läggs på en dröm efter att något hänt. Ingen vaknar och vet att det var en sanndröm, det blir en sanndröm först när verkligheten lagt till sin del.

Det här är inte en sida som säger att du minns fel. Upplevelsen är verklig och ofta skakande, särskilt när drömmen gällde någon man älskar. Men den som vill veta vad som ligger bakom är bättre betjänt av en förklaring än av en bekräftelse.

Varför upplevelsen känns så övertygande

Flera saker verkar samtidigt, och tillsammans räcker de långt. Ingen av dem förutsätter att du överdriver eller hittar på.

  • Du drömmer om det du redan tänker på. Kontinuitetshypotesen, som Domhoff sammanfattar, säger att drömmar i huvudsak handlar om det som upptar dig i vaket liv. Det du är upptagen av är ofta sådant som är på väg att hända: ett besked, en relation som skaver, en åldrande förälder. Drömmen hämtar alltså ur samma material som framtiden gör.
  • Träffarna räknas, missarna inte. Du har hundratals drömmar i månaden och minns en bråkdel. De som matchade något blir berättelser som upprepas, de som inte matchade försvinner samma morgon. Nickerson beskriver precis det här mönstret: vi lägger märke till och behåller det som bekräftar, och förbiser det som inte gör det. Räknar man bara de träffar man minns ser utfallet omöjligt ut.
  • Drömmar är oprecisa, och det hjälper. En dröm om sjukdom, en olycka, ett slut eller ett brev är tillräckligt allmän för att kunna matcha många olika verkliga händelser. Ju lösare bilden är, desto fler saker kan den visa sig ha gällt.
  • Minnet fyller i. När du hör nyheten hämtas drömmen fram och färgas av den. Detaljer som var vaga blir tydliga, en person blir rätt person. Det känns inte som att lägga till, det känns som att komma ihåg, och det är därför den egna säkerheten inte går att använda som bevis.
  • Vissa händelser är vanligare än man tror. Tversky och Kahneman visade att vi bedömer sannolikhet efter hur lätt ett exempel kommer för oss, inte efter hur ofta något faktiskt inträffar. Med många drömmar, många människor och många händelser blir sammanträffanden förväntade snarare än märkliga. Men när det händer just dig är det ingen statistik, det är din natt.

Vad som faktiskt går att säga

Det går att säga en del om drömmars innehåll. Hall och Van de Castles kodningssystem gjorde det möjligt att jämföra tusentals drömrapporter med varandra, och det som framträder är drömmarens egen värld: kända personer, kända platser, återkommande bekymmer. Det går att säga att obehagliga teman är vanliga och att innehållet följer livet.

Det går inte att säga att en dröm hämtat information om framtiden. Påståenden om att drömmar förutsäger händelser bygger genomgående på enstaka berättelser insamlade i efterhand, alltså på just det material som felkällorna ovan påverkar mest. Något bättre underlag finns inte, och därför står det ingenting här om att drömmar skulle kunna se framåt.

Det finns däremot ett mellanläge som är lätt att missa. En dröm kan fånga något du redan uppfattat utan att ha satt ord på det: att en relation är över, att en kollega är på väg att säga upp sig, att någon i familjen inte mår bra. Då är drömmen inte en förutsägelse utan en sammanställning av det du redan sett. Det är en rimligare och i någon mån mer intressant förklaring än den övernaturliga.

Varför drömmen hamnade där den hamnade

Nästan alla drömmar du minns kommer ur drömsömnen, som ligger tätast mot morgonen, och du minns i regel bara de drömmar du vaknar nära. Det förklarar varför en enskild natt kan lämna en lång och detaljrik dröm efter sig medan veckan före är tom. Sidan om REM-sömn beskriver hur det hänger ihop, och när på natten man drömmer visar var i natten drömmarna ligger.

Urvalet spelar alltså roll för vilka drömmar som alls kommer i fråga som sanndrömmar. Det är de du råkade vakna ur och råkade berätta om, inte de mest träffsäkra.

Om du har haft en dröm som stämde

Att få en förklaring är inte samma sak som att få höra att upplevelsen inte räknas. Några saker är värda att göra, oavsett vad du tror om sakfrågan.

  • Skriv ner drömmar direkt, inte efteråt. En drömdagbok är det enda sättet att ta reda på något om sina egna drömmar. Skriver du varje morgon ser du både träffarna och alla de drömmar du annars hade glömt, och du har en text som inte kan ha påverkats av vad som sedan hände.
  • Fråga vad du redan visste. Vad kände du på innan drömmen? Hade du sett något, hört något, undrat över något? Ofta finns svaret där, och det gör drömmen begriplig utan att göra den betydelselös.
  • Låt inte en dröm avgöra ett beslut. Att en dröm fick dig att ringa någon eller boka ett läkarbesök du skjutit upp är bra. Att ställa in en resa eller bryta en kontakt på en dröms ord är något annat.
  • Ta oron på allvar, inte varslet. Drömmar om att någon ska dö kommer ofta i perioder då man är rädd för just det. Känslan är värd att prata med någon om. Återkommer drömmarna natt efter natt under lång tid och tär på vardagen är det en fråga för vården, och 1177 kan hjälpa dig vidare.

Vanliga frågor

  • I vanligt svenskt bruk betyder orden nästan samma sak. Sanndröm används oftast om en dröm som sägs ha stämt med något som sedan hände, varseldröm om en dröm som uppfattas som en förvarning, ofta om något allvarligt. Ingen av beteckningarna är en term inom sömnforskningen, utan de beskriver hur en dröm har tolkats i efterhand.

  • Nej, det finns inget vetenskapligt stöd för att drömmar ger information om framtida händelser. Det betyder inte att upplevelsen är påhittad eller att den som haft den minns fel, bara att det går att förklara varför en dröm kan kännas träffsäker utan att den har hämtat något från framtiden.

  • Börja i det enklaste: vad visste du redan? Mycket av det vi drömmer om är sådant vi är upptagna av, och sådant vi är upptagna av är ofta sådant som är på väg att hända. En dröm om ett besked du väntar på, ett haltande förhållande eller en släkting som är sjuk hämtar sitt material ur vaket liv. Att den sedan stämmer säger mer om vad du redan uppfattat än om drömmens förmåga att se framåt.

  • För att den får sin form av händelsen, inte av drömmen. När du hör nyheten letar minnet upp drömmen och fyller i det som passar: ansiktet blir rätt person, platsen blir rätt plats. Det sker utan att du märker något och upplevs inte som att hitta på, utan som att komma ihåg. Just därför är känslan av säkerhet ett dåligt mått på hur väl drömmen faktiskt stämde.

  • Nej. En dröm kan betyda mycket för den som haft den utan att vara ett budskap om framtiden. Att den fick dig att ringa någon, se över något du skjutit upp eller ta en oro på allvar är ett rimligt sätt att ta en dröm på allvar. Det som är värt att vara försiktig med är att låta en dröm ensam avgöra beslut, eller att läsa den som en förvarning om något du inte kan påverka.

Källor till tolkningen

Domhoff, G. W. (2003). The Scientific Study of Dreams. American Psychological Association.Hall, C. S. & Van de Castle, R. L. (1966). The Content Analysis of Dreams. Appleton-Century-Crofts.Nickerson, R. S. (1998). Confirmation bias: A ubiquitous phenomenon in many guises. Review of General Psychology, 2(2), 175-220.Tversky, A. & Kahneman, D. (1974). Judgment under uncertainty: Heuristics and biases. Science, 185(4157), 1124-1131.Freud, S. (1900). Die Traumdeutung. Franz Deuticke.

Att tyda drömmar är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.

Läs vidare