Prata i sömnen

Varför orden kommer

Sömnprat hör till samma familj av fenomen som att gå i sömnen. Hjärnan sover inte i ett stycke, och under ett ofullständigt uppvaknande kan de nätverk som styr tal vara tillräckligt påkopplade för att producera ljud medan omdöme och minne ligger kvar i sömn. Resultatet är tal utan avsändare: en mun som arbetar utan att någon lyssnar inifrån.

Det mesta kommer ur djupsömnen, tidigt på natten, precis som sömngång och nattskräck. Sömnprat är dock det undantag i gruppen som också kan dyka upp i lättare sömn och under drömsömn, och är därmed inte bundet till nattens första timmar på samma sätt. Skillnaden mellan stadierna, och var på natten de ligger, står på sidan om REM-sömn.

I ICSD-3 är sömnprat inte en sjukdom utan ett isolerat symtom och en normalvariant. Det betyder att det inte finns någon diagnos att ställa och ingenting att behandla så länge det inte följs av annat. Hublin och kollegor fann i tvillingmaterial att benägenheten delvis är ärftlig, så den som pratar i sömnen har ofta en släkting som gör det också.

Vad som faktiskt sägs

Arnulf och kollegor spelade in sovande personer och gick igenom talet som man går igenom vanligt tal: grammatik, pauser, tonläge, innehåll. Det mest slående var hur normalt det var byggt. Meningarna följer språkets regler, pauserna ligger där de skulle ligga i ett samtal, och rösten hittar frågor och svar.

Innehållet är en annan sak. Negationer och tillsägelser är vanliga, svordomar förekommer oftare i sömnen än i vaket tal, och tonen är ofta mer konfliktfylld än personen själv är. Mycket av det som sägs riktar sig till någon som inte finns i rummet. Det går alltså att höra att det är ett samtal, men inte vilket.

Därför är sömnprat ett dåligt underlag för slutsatser. Ett namn som nämns behöver inte betyda något, en arg mening behöver ingen mottagare, och en hel replik kan vara formad som ett påstående utan att innehålla ett. Det är den vanligaste orsaken till onödig oro hos den som ligger vaken och lyssnar.

Det som får en att prata mer

Episoderna kommer i perioder, och perioderna följer sömnen. Det här är de faktorer som återkommer:

• Sömnbrist. För lite sömn gör djupsömnen tyngre nästa natt, och ur en tyngre djupsömn blir uppvaknanden oftare ofullständiga.
• Oregelbundna tider. Skiftarbete, sena helgnätter och resor över tidszoner flyttar sömnstadierna i otakt med varandra.
• Alkohol på kvällen. Sömnen blir splittrad i andra halvan av natten, med fler uppvaknanden att vakna ofullständigt ur.
• Feber och infektion. Episoder kommer ofta i klungor när någon är sjuk och försvinner när febern gör det.
• Stress och press. Inte som innehåll i orden, utan som något som gör sömnen lättare att rucka på.
• Störningar i rummet. Ljud, ljus, värme, en mobil som vibrerar, någon annan som rör sig i sängen.

Går det att sluta prata i sömnen?

Inte på kommando. Du kan inte bestämma dig för att vara tyst i ett tillstånd du inte är medveten i, och det finns ingen metod som stänger av fenomenet. Det som går är att ta bort tändgnistorna, och för många räcker det för att episoderna ska bli färre.

• Sov tillräckligt och på samma tider. Den enskilt mest verksamma åtgärden, eftersom den tar bort den djupaste djupsömnen som sömnbrist skapar.
• Håll sista timmen lugn. Ingen träning, inga svåra samtal och inget som drar upp pulsen precis före läggdags.
• Skippa alkoholen på kvällen. Effekten syns ofta redan efter några nätter.
• Gör rummet tystare och svalare. Mindre som kan störa sömnen innebär färre halva uppvaknanden.
• Hjälp den som blir väckt i stället. Öronproppar eller vitt brus åt partnern löser i praktiken problemet för de flesta par, eftersom det är sömnstörningen hos den andra som är besväret.

Att spela in sig själv är frestande men hjälper sällan. Inspelningen bekräftar att det händer och ger innehåll som är lätt att övertolka, utan att ändra någonting.

När du bör söka råd

Sömnprat i sig är ingen anledning att kontakta vården. Ta ändå upp det med vårdcentralen om det kommer tillsammans med tungt snarkande eller andningsuppehåll i sömnen, om du är mycket trött på dagarna trots tillräckligt med sömn, om du rör dig kraftigt eller slår omkring dig i sömnen, eller om sömnpratet började i samband med ett nytt läkemedel.

Gäller det ett barn finns barnavårdscentralen och elevhälsan. Ring 1177 för rådgivning om du är osäker på vart du ska vända dig. Pratandet hos barn beskrivs närmare på sidan om att gå i sömnen hos barn.

Vanliga frågor