Är sömnparalys farligt?

Fenomenet i sig skadar inte kroppen. Andningen fortsätter, hjärtat slår och spärren släpper av sig själv. Det som gör upplevelsen svår är rädslan under de sekunder eller minuter den varar, inte någon fysisk fara. Besvär som återkommer ofta eller stör sömnen är däremot värda att ta upp med vården.

Hur länge varar en sömnparalys?

Oftast från några sekunder upp till ett par minuter. Den som ligger i den upplever nästan alltid att det tar längre tid än det gör, eftersom tidsuppfattningen är dålig i övergången mellan sömn och vakenhet. Episoden avbryts så gott som alltid av sig själv.

Kan man bryta en sömnparalys?

De stora rörelserna är låsta, men ögonen och andningen lyder i regel. Många märker att episoden släpper snabbare om de slutar kämpa mot spärren, andas lite djupare och i stället försöker röra en finger, en tå eller blicken. Att kämpa med full kraft mot förlamningen brukar bara förstärka paniken.

Är sömnparalys samma sak som en mardröm?

Nej. En mardröm pågår medan du sover och du minns den som en dröm. Vid sömnparalys är du vaken nog att se rummet du ligger i, samtidigt som drömsömnens förlamning och ibland dess bilder hänger kvar. Det är blandningen av vaket rum och drömmens innehåll som gör upplevelsen så egendomlig.

Varför kommer sömnparalys ofta hos vissa?

Hos en del dyker det upp en enda gång i livet, hos andra i perioder. De återkommande episoderna hänger i regel samman med trasig eller oregelbunden sömn, med sena nätter och tidiga väckningar och med påfrestande perioder i livet. Blir det ett tätt mönster finns en egen sida om orsaker.

Sömnparalys: vakna utan att kunna röra sig

Vad som händer i kroppen

Under drömsömnen är hjärnan nästan lika aktiv som i vaket tillstånd, men muskulaturen är urkopplad. Signalerna från hjärnan till de stora musklerna hämmas, och det är med flit: utan den spärren skulle vi utföra det vi drömmer. Brooks och Peever har beskrivit hur hämningen går till på cellnivå. Spärren är alltså normaltillståndet varje natt, och den som har upplevt sömnparalys har inte fått något extra, bara märkt av det som alltid finns.

Det som skiljer en episod från en vanlig natt är tidsordningen. Normalt släpper spärren och medvetandet kommer tillbaka i ungefär samma ögonblick. Vid sömnparalys vaknar medvetandet först. Du ser rummet, du vet var du är och du förstår att du är vaken, medan kroppen fortfarande ligger i drömsömnens läge. I ICSD-3 räknas detta som en REM-parasomni, alltså ett fenomen som hör till drömsömnen och inte till djupsömnen.

Eftersom övergången är det som avgör, är det värt att veta var i natten drömsömnen ligger. Den tar mer och mer plats mot morgonen, och det är också därför episoderna oftast kommer på småtimmarna eller precis vid uppvaknandet. Hur nätterna är byggda förklaras på sidan om REM-sömn.

Symtom vid sömnparalys

De vanligaste symtomen vid sömnparalys går att räkna upp, och de flesta som varit i en episod känner igen flera av dem. Cheyne och medarbetare delade in upplevelserna i några återkommande grupper, och indelningen håller fortfarande.

Förlamningen. Armar, ben, nacke och röst svarar inte. Många försöker ropa och får inte fram något ljud. Ögonrörelser och andning fungerar i regel, även om andningen kan kännas ansträngd.
Tryck över bröstet. En tyngd, en hand eller något som pressar nedåt. Känslan har gett fenomenet många av sina äldre namn.
Känslan av någon i rummet. En närvaro vid sängen eller i dörren, ofta utan tydlig form. Den upplevs som verklig och den upplevs som riktad mot dig.
Syn- och hörselintryck. Skuggor, steg, viskningar, en dörr som öppnas, ett surrande eller ett brak. Intrycken läggs över det rum du faktiskt ser.
Kroppsförnimmelser. Att sväva, falla, snurra eller glida ur sängen. Signalerna om var kroppen befinner sig blir opålitliga när balanssinnet fortfarande arbetar i drömläge.
Rädslan. Ofta det starkaste av allt, och det som gör att episoden minns i åratal. Rädslan är en följd av att vara vaken och samtidigt oförmögen att göra något, inte ett tecken på att något är fel.

Efteråt släpper allt på en gång. Många sätter sig upp, tänder lampan och blir liggande vakna en stund. Att vara skakad resten av natten är vanligt, och att dra sig för att somna igen samma natt likaså.

När sömnparalys kommer ofta

För många är detta en engångshändelse eller något som dyker upp med flera år emellan. Hos andra kommer sömnparalys ofta, i perioder med flera episoder i samma månad eller till och med samma vecka. Mönstret följer i regel sömnen snarare än något annat: korta nätter, skiftande tider, väckarklockor som bryter mitt i en drömperiod, jetlag och tungt belastade veckor.

Återkommande episoder utan annan sömnsjukdom bakom har ett eget namn i ICSD-3, återkommande isolerad sömnparalys. Att det har ett namn betyder inte att det är en allvarlig sjukdom, bara att mönstret är tillräckligt vanligt för att beskrivas. Vad som gör episoder mer sannolika, och vad man kan göra åt det, står på sidan om orsaker till sömnparalys.

En sak som ofta förvärrar ett mönster är rädslan själv. Den som väntar sig en episod sover sämre, och sämre sömn gör nya episoder mer sannolika. Att veta vad som händer och att det går över brukar därför göra mer än det låter som.

Under en episod

Det finns inget du behöver göra för att episoden ska sluta, den slutar ändå. Men det som många beskriver som hjälpsamt handlar om att sluta slåss mot spärren.

Påminn dig om vad det är. Vaket medvetande, sovande kropp, över om en liten stund. Den tanken gör mer än någon rörelse.
Andas i stället för att kämpa. Andningen lyder. Lite djupare andetag ger något att göra som faktiskt fungerar, i stället för att pressa mot muskler som är urkopplade.
Börja smått. En finger, en tå, blicken. Små rörelser är ofta det första som kommer tillbaka och brukar dra resten med sig.
Låt gestalten vara. Att försöka se närmare på en närvaro gör den i regel starkare. Att lägga uppmärksamheten på kroppen eller på rummet gör den svagare.

När du bör ta upp det med vården

De flesta episoder behöver ingen vård alls. Ta ändå upp det med en vårdcentral om sömnparalysen återkommer ofta under längre tid, om du börjar vara rädd för att somna eller skjuter upp läggdags på grund av det, eller om episoderna gör dig så trött att dagarna påverkas.

Sök också råd om du somnar oavsiktligt på dagen eller får plötsliga anfall av muskelsvaghet när du blir glad eller överraskad, om någon sett andningsuppehåll när du sover, eller om besvären började samtidigt med ett nytt läkemedel. Det är medicinska frågor som behöver bedömas av någon som kan ställa dem i sammanhang. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på vart du ska vända dig.

Drömmar om det här är vanliga och sällan farliga. Återkommer de flera nätter i veckan under en längre tid, eller hänger de ihop med något du bär på i vaket liv, är det en fråga för vården. Ring 1177 för rådgivning, eller 112 om det är akut.

Läs mer om sömnparalys

Tre sidor går djupare på de delar som brukar väcka flest frågor.

Vanliga frågor

Fenomenet i sig skadar inte kroppen. Andningen fortsätter, hjärtat slår och spärren släpper av sig själv. Det som gör upplevelsen svår är rädslan under de sekunder eller minuter den varar, inte någon fysisk fara. Besvär som återkommer ofta eller stör sömnen är däremot värda att ta upp med vården.
Oftast från några sekunder upp till ett par minuter. Den som ligger i den upplever nästan alltid att det tar längre tid än det gör, eftersom tidsuppfattningen är dålig i övergången mellan sömn och vakenhet. Episoden avbryts så gott som alltid av sig själv.
De stora rörelserna är låsta, men ögonen och andningen lyder i regel. Många märker att episoden släpper snabbare om de slutar kämpa mot spärren, andas lite djupare och i stället försöker röra en finger, en tå eller blicken. Att kämpa med full kraft mot förlamningen brukar bara förstärka paniken.

Nej. En mardröm pågår medan du sover och du minns den som en dröm. Vid sömnparalys är du vaken nog att se rummet du ligger i, samtidigt som drömsömnens förlamning och ibland dess bilder hänger kvar. Det är blandningen av vaket rum och drömmens innehåll som gör upplevelsen så egendomlig.
Hos en del dyker det upp en enda gång i livet, hos andra i perioder. De återkommande episoderna hänger i regel samman med trasig eller oregelbunden sömn, med sena nätter och tidiga väckningar och med påfrestande perioder i livet. Blir det ett tätt mönster finns en egen sida om orsaker.

American Academy of Sleep Medicine (2014). International Classification of Sleep Disorders, tredje upplagan (ICSD-3).Sharpless, B. A. & Doghramji, K. (2015). Sleep Paralysis: Historical, Psychological, and Medical Perspectives. Oxford University Press.Cheyne, J. A., Rueffer, S. D. & Newby-Clark, I. R. (1999). Hypnagogic and hypnopompic hallucinations during sleep paralysis. Consciousness and Cognition, 8(3), 319-337.Brooks, P. L. & Peever, J. H. (2012). Identification of the transmitter and receptor mechanisms responsible for REM sleep paralysis. Journal of Neuroscience, 32(29), 9785-9795.1177 Vårdguiden. Sömnsvårigheter. 1177.se

Att tyda drömmar är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.

Sömnparalys